Jag lägger ner......

bloggandet på obestämd tid. Som ni ser är mina inlägg sällsynta nuförtiden. Jag har skrivit det förr, men skriver igen, det beror på att tiden helt enkelt inte räcker till! Lusten finns dock, och viljan.
Men prioriteringarna finns och måste finnas på annat håll; min familj, mina jobb, vårt hus....mm mm. När jag får mer tid över, kanske också mer energi, då kommer jag tillbaka till blogglandia!
Och så tittar jag fortfarande in till många andras bloggar! Vad som händer hos er vill jag inte missa!

En blogg som jag följt under en tid och som berört mig väldigt mycket är Annas! Hennes livslåga slocknade tidigt igår morse. Mina tankar går till hennes lilla dotter och hennes man! Elaka, elaka cancer, det finns inte ord för hur grymt livet kan vara! Hennes man skriver så fint och vackert om det hemska som hänt den lilla familjen, och om Annas sista tid i livet. Jag tänder ett ljus för henne och hennes nära och kära!

Idag har alla våra pojkar kommit till oss, hela familjen är samlad igen, och en ny intensiv vecka står för dörren! Just nu är alla barnen friska, hoppas det förblir så länge nu! Vi har fått nog med sjukdomar för den här vintern; öroninflammationer, lunginflammation, halsont, nässelfeber, hosta, feber och förkylningar har avlöst varandra! Så nu håller jag tummarna för att vi får vara friska!

Jag har fått höra att det går rykten om att jag ska flytta! Det ska jag INTE! Ska jag flytta så ska jag göra det tillsammans med min familj. Vi har pratat om att försöka hitta ett billigare och lite bekvämare boende. Inte för att vi inte trivs i vårt hus, för det gör vi verkligen - vi älskar vårt hus! Men för att kunna avsätta mer tid för varandra och för våra barn, göra mer roliga saker tillsammans. Prioritera på ett annat sätt än vi gör idag. Vi har renoverat och fixat mest hela tiden sen vi flyttade till huset, nu vill vi leva och göra annat istället. Hur det än är så är det alltid en massa saker som ska fixas med med ett hus. Naturligtvis är vi måna om att hitta ett bra boende som vi alla kan trivas i, vi får se vad om vi hittar något så småningom, det kan bara tiden utvisa!

Och så har Magnus och jag köpt en lägenhet. Men inte för att någon av oss ska bo i den, utan för att förhoppningen om att min mamma en vacker dag bestämmer sig för att flytta hit och vill bo nära oss, finns. Fram tills dess hyr vi ut lägenheten...

Dessa rykten som florerar vet jag inte var de kommer ifrån och det spelar heller ingen stor roll. Men när människor som jag inte känner, och som inte känner mig, pratar om sånt som det inte ligger någon sanning i, blir jag förvånad....och trött! Har inte människor vettigare för sig?
Visst är det så att vi har haft med- och motgångar, precis som i de allra flesta förhållanden. Men vi kämpar på, för vi har ändå en stark kärlek till varandra och den räcker väldigt långt! För varje prövning man klarar sig igenom tillsammans, blir man också starkare tillsammans! Ni som bildat en familj av två vet vad jag pratar om - det är inte alltid så lätt att lägga det pusslet, det kan tvärtom vara väldigt tufft!

Framöver ska vi iallafall njuta av vårsolen, höra fåglarnas glada kvitter och snart plantera årets första pensé - det ser jag fram emot!
Och så ser jag fram emot att få vara med min älskade familj!
Ta hand om er och varandra!